Tiden går.. men läker den verkligen alla sår?

Kanske det är så att man helt enkelt bara måste lära sig att leva med vissa saker, eller saker var ju fel, vissa känslor är nog mer rätt.

Sen är ju frågan om man kan kalla det sår?

Jag vill inte att jag ska se det här som ett sår i framtiden, men vetskapen om det fina och det riktiga kommer ju självklart att göra ont länge, men det behöver ju inte vara ett sår för det. - Jag skulle nog vilja kalla det tomrum om vi nu måste namnge detta.

Under dem senaste dagarna, eller nu börjar det ju bli veckor, så har mina känslor pendlat mellan, sorg, ilska, uppgivenhet och orkeslöshet. Jag har inte riktigt bestämt vilket stadie jag tycker känns bäst att vara i. Vissa saker som jag känner skrämmer mig, jag trodde inte att jag kunde hamna här, eller känna så som jag gör vissa stunder.

Men jag har börjat gilla läget, jag vet att det onda kommer att finnas med mig i vad jag än gör, och jag får ju helt enkel bara acceptera att det är där.

Det som är jobbigast just nu och säker för lång framtid är att jag tror att vi var ämnade för varandra. Vi var rätt.

Jag tror att det är här min ilska kommer in, men den kommer upp när jag minst anar. Sen kan jag bli riktigt förbannad på den sate som tyckte att den skulle utsätta oss för det här, vad var meningen med det? -Jo, jag vet, det finns en mening med allt som sker, det är bara det att man inte ser det när man är mitt i det.. blablabla blääääää!

Tyvärr är det ju också så att när man mår dåligt kommer ju mycket annat också, när man inte orkar med sig själv, sina tankar, känslor, livet i stort kanske. Så är det ju lätt att alla andra problem också börjar växa sig större.

Nattetid brukar dem komma till mig

Då kommer allt som jag har minsta oro för eller känner är jobbigt. Vart ska jag ta vägen efter sommaren, jag har ingen stans att bo, inget jobb - inga pengar, alla räkningar som måste betalas, alla andra jävla måsten..

Men jag vet att alla dessa bekymmer fanns där redan innan, men då hade jag kontroll, nu har jag förlorat kontrollen på mina känslor, och tankarna följer efter. Med allt detta kommer då denna orkeslösheten, som kanske är värst, i alla fall när man känner att man har tusen saker att göra innan livet kan fungera.

-Men jag väljer att lägga bort det, eller jag försöker i alla fall, för att göra det jag måste för att klara det jag måste klara just nu.

- Everything But You -

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ... snälla hjälp mig att förstå varför jag känner så här!   jag vill känna att jag är bra, att jag duger som jag är..   Jag vill känna mig så lycklig som jag vet att jag är. ...

 hur fort man än springer.   Nu börjar september att närma sig med stormsteg.. Vilket innebär att jag inte har någonstans att bo, och säkert inget jobb heller. Jag har haft mycket annat att tänka på innan, så jag har lyckas att lägga oron över detta ...

  Nu var det länge sedan.   Jag har kännt att jag inte har velat skriva, känner så fortfarande.   .. så jag tror att jag struntar i det...         ...

  Jag somnade med ett leende på läpparna i natt. Jag vet inte vart det kom ifrån, men det tänker jag inte fundera över, skönt var det i alla fall. Nu medan jag skriver denna smörja dyker det upp igen..   Ni skulle se hur fånig jag ser ut.   Men jag ...