hur fort man än springer.

Nu börjar september att närma sig med stormsteg.. Vilket innebär att jag inte har någonstans att bo, och säkert inget jobb heller. Jag har haft mycket annat att tänka på innan, så jag har lyckas att lägga oron över detta på hyllan.. men nu har den blivit ett faktum.

Idag har jag faktiskt börjat fundera på att flytta tillbaka till norrland.. Det är nog där jag hör hemma, om jag nu hör hemma någonstans.

Problemet är att jag inte har en aning om vad jag vill, vart jag vill. Just nu känner jag mig bara väldigt rotlös, smått rädd faktiskt.

Men men, det finns en mening med allt, så det gör väl det med det här med

- Jag vill vara någon annan, någon annan än jag -

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  ... snälla hjälp mig att förstå varför jag känner så här!   jag vill känna att jag är bra, att jag duger som jag är..   Jag vill känna mig så lycklig som jag vet att jag är. ...

  Nu var det länge sedan.   Jag har kännt att jag inte har velat skriva, känner så fortfarande.   .. så jag tror att jag struntar i det...         ...

  Jag somnade med ett leende på läpparna i natt. Jag vet inte vart det kom ifrån, men det tänker jag inte fundera över, skönt var det i alla fall. Nu medan jag skriver denna smörja dyker det upp igen..   Ni skulle se hur fånig jag ser ut.   Men jag ...

  Det sägs att det gör det i alla fall.    Men jag har funderat på detta. Om det är så att tiden läker alla sår, hur kommer det sig då att människor får problem av det som dem upplevt som barn?  Att man kan uppleva någonting som gör att hela livet fö...